Harsta

– Vi var först inne på karusell men jag tror att den här typen av lösning är framtiden.

Imponerande VMS ladugård uppförd i Sörmland

Det är en imponerande byggnad som framträder på långt håll när vi närmar oss gården Haresta utanför Stigtomta inte så långt från Nyköping. Samtidigt smälter den in i jordbrukslandskapet på ett lika imponerande sätt. Vi besöker Per-Olof Andersson som äger och driver gården Haresta där fyra VMS sköter mjölkningen av de 270 mjölkande korna när vi kommer på besök. Totalt finns det plats för 340 kor.

– Det var min morfar som köpte Haresta 1927 och han ägde den fram till 1970 och jag kom själv att ta över från min far 1990 som bakgrund. Då fanns det 90-talet kor i kortbås och så har det alltså sett ut fram tills den nu nyuppförda ladugården tog i bruk, berättar Per-Olof.

Har funderat på att bygga eller lägga av varje år

Det raka beskedet får vi när vi frågar efter bakgrunden till beslutet att bygga den imponerande anläggningen på Haresta. – Betestvånget var kanske det som avgjorde eftersom den gamla ladugården låg olyckligt till för bete. Nu har vi närhet till naturliga beten. Vi hade också ett väldigt bra team av anställda som var intresserade av bygge och på den vägen ville jag bygga vidare, förklarar Per-Olof.

– Planerna tog nog fart i samband med en byggkurs som LG Husdjurstjänst arrangerade 2006. Vi var ett 25- tal som skulle bygga och vi besökte bland annat gårdar i Danmark. Danskarnas sätt att resonera påverkade mig eftersom deras diskussion kring storleksrationaliseringar är intressant, fortsätter Per-Olof.

– Vi var först inne på karusell men jag tror att den här typen av lösning är framtiden. Traditionell mjölkning och tre mjölkningar är inte realistiskt, man kan inte hitta personal för den tredje mjölkningen, funderar Per-Olof.

– Från början räknade vi på runt 200 kor men det var kalkylen på 300 som avgjorde storleken, fastslår Per-Olof. Vintern 2007 tog vi beslut om byggnation.

Planering av absolut största vikt

– Vi besökte massor av gårdar samtidigt som jag hade mycket egna idéer.  Jag ville ha foderbord mot yttervägg eftersom jag inte ville ha djur närmast ytterväggen. Jag ville ha alla VMS i en rad med en ren sida eftersom jag ville nå dem utan att behöva kliva över gödselgångar. Det löste vi genom att kor går ut från respektive VMS till gödselgång respektive direkt till foderbord.

– Jag har planerat med en så kallad OBS-grupp för att kunna ta hand om speciella kor, typ de som kan ha svårigheter att gå, förhöjda celltal och för att undvika smitta i liggsängarna. Jag hade kontakter med Gunnar Pettersson på SLU och Mats Gustafsson på JTI som båda har omfattande kunskaper och erfarenheter och som var förespråkare för OBS-grupp. Planlösningen har blivit väldigt bra och den skulle bli densamma om jag skulle planera idag, betonar Per-Olof.

Kotrafiken måste bara fungera

– Vi hade ett celltal runt 175’ i starten med 100- talet kor. I somras var vi uppe på som högst 240’ men vi är nu nere under 150’ på runt 270 mjölkade. Den utvecklingen är vi nöjda med, förklarar Per-Olof. – Det handlar om att jobba på alla fronter, klargör Per-Olof, men du når inte dit utan bra kotrafik.

– Bra och väl fungerande kotrafik med jämna mjölkningsintervall är en nödvändighet och det tror jag ligger bakom det fördelaktiga juverhälsoläget, understryker Per-Olof.

– Det handlar också om förebyggande djurhälsovård och här har jag använt veterinären Ola Schultzberg som något av mentor och det har varit värdefullt, fortsätter Per-Olof.

Per-Olof återkommer ständigt till vikten av fokus på djurhälsa och tar klövhälsan som ett annat exempel, – den är A och O, understryker Per-Olof. Gummimattor i gödselgångar vid foderbordet och regelbunden användning av klövbad är självklarheter på Haresta.

Valfrihet och flexibilitet nödvändigt vid val av utfodringsstrategi

– Vi ville ha möjligheten att blanda olika fodermedel och olika foderpartier men också uppnå individuell styrning av kraftfoder efter produktion. Vi tror dessutom att det är svårare med kotrafiken vid fullfoder.

– Lösningen blev blandfoder och separata kraftfoderstationer planerade enligt Feed First. Blandfodret består av olika skördepartier av gräs, vi blandar in majs och andra billiga fodermedel som finns tillgängliga, det kan vara ärter, egen spannmål, olika typer av inköpt betfor, agrodrank etc. Blandningen svarar mot 20-22 kg mjölk.

– Blandfodret distribueras åtta gånger per dygn och jämnt fördelat över dygnet med en rälshängd fodervagn typ RA 135. Den har redan utfodrat mer än 5 000 gånger vilket motsvarar lika många timmar och har alltså fått bekänna färg, understryker Per-Olof. Vi har fått åtgärda ett par fel, erkänner Per-Olof, men det får man kanske acceptera med den driftstiden.

Mycket bra inomhusmiljö

– Det är nog omöjligt att uppfylla allt optimalt men jag upplever nog att det här är så nära man kan komma, betonar Per-Olof.

– Jag är väldigt nöjd med huset. Ventilation i form av gardiner kombinerat med reglerbar nock och isolerat innertak blev kanon, tydliggör Per-Olof.

Jättekul men komplicerat projekt

Per-Olof har en lång rad goda råd att förmedla. – Det har varit ett jättekul projekt, framhåller Per-Olof, men det har också varit komplicerat, det är stort. Logistik är ett begrepp som du måste tänka i både före under och efter genomfört projekt, betonar Per-Olof, 600 djur är mycket. Du måste tänka igenom schemaläggning av hur arbetet ska utföras både under uppbyggnad och under igångsättning men du måste framför allt tänka på att jobba smart. Du måste ha ett helikopterperspektiv, bra management, tänka på hur du går och hur du lägger upp rutinerna, spring inte bara runt, beskriver Per-Olof med inlevelse. Det handlar om att göra rätt saker, att se och förstå vad som händer i hela stallet.

– Tidigare låg vi på 40 arbetstimmar per ko och år i den gamla ladugården. Det har vi nästan halverat och det gör sig inte så lätt utan rätt fokus. Som underlag till detta finns en beräknad arbetsåtgång på ca 7 000 timmar per år och det är en plan som har fungerat.

Bernt Johansson kommer in och sätter sig vid datorn för att där utföra en del av jobbet. Bernt och Sara Davidsson har varit med sedan den gamla ladugården och jobbar nu heltid i den nya anläggningen där de också har huvudansvaret.

Erland Johansson och Johan Bjurewall svarar för verksamheten i jordbruket men lägger storleksordningen två tredjedelar av sin tid i ladugården.

– Att slippa mjölka är det absolut bästa, svarar Bernt direkt när vi frågar vad som är bra med robot. – Dessutom märker man ju att korna trivs, fortsätter Bernt, det handlar om djurkomfort och djuren är också lugnare här. Vi har förresten inte haft en enda spentramp. Utslagningen av djur är mindre här jämfört med den gamla uppbundna ladugården, påpekar Bernt. Apropå utslagning så noterar Bernt att endast två kor har slagits ut som inte fungerat.

– Dessutom har ju arbetet blivit mycket intressantare, framhåller Bernt. – Jag är ingen datanörd, påpekar Bernt och mycket av jobbet sköts ju via datorn men jag upplever det som intressant.

Nya mål att sätta upp

– Det finns hela tiden saker att prioritera och nya målsättningar att sätta upp, förklarar Per-Olof när vi kommer in på framtiden. – Det handlar mycket om avelsarbete och målsättningar med aveln. Det kan vara mjölkflöden och det kan vara djurens lynne och naturligtvis hållbarheten hos djuren, förklarar Per-Olof när vi frågar eter exempel.

Till sist kan vi konstatera att det inte går att ta miste på den entusiasm, de visioner och idéer som Per-Olof utstrålar samtidigt som vi inser och ska ha respekt för omfattningen av det stora projekt som Per-Olof genomfört.

Fakta om gården Haresta:

Ägare: Per-Olof Andersson

Areal: Ca 300 ha åker, 100 ha beten och 150 ha skog

Antal djur: Ca 300 årskor, 340 platser samt ca 300 ungdjur. 270 mjölkande i nov -09.

Avkastning: 9 700 kg rullande 12 månader, når troligen 10 000 till årsskiftet

Start av VMS: 2 VMS 25 november 2008, den 3:e månadsskiftet jan/feb -09 och den 4:e början av mars -09

At DeLaval we use cookies to make your website experience better. You can change your web browser settings if you do not allow cookies or do not want cookies to be saved. Read more about how DeLaval handles cookies. I have read and accepted the information on how DeLaval handles cookies.